Mitt nickname är inte obefogat - jag vill "allt" och börjar ofta projekt innan jag egentligen har tid för det. Så även den här gången, men det har sina orsaker. Jag har sedan länge tänkt att skaffa kaniner när jag blir pensionär. Frågan om naturlig och hälsosam mat har länge varit ett av mina stora intressen. Både odling av jord och av bin är drivna av det intresset och av viljan att själv vara åtminstone beredd att odla mer av den egna maten.
Köttätare är jag, även om jag tycker att vegetarisk mat är gott och även om jag kan tänka mig helt vegetariska dagar. Det är svårt att själv producera de vanligaste köttsorterna, men man kan ha kaniner; det hade min farfar och kanin stod ofta på bordet i min familj på 40-talet, under kriget. Det hör inte till vanlig svensk matkultur, men det är inget som bekymrar mig :-).
Jag har sedan en tid bestämt vilken kaninsort jag skulle satsa på, New Zealand Red, men när jag sökte runt så fanns inte många kaniner tillgängliga av den sorten. De skulle ju också vara vuxna till våren, var det tänkt, så det kan bli ungar. Det fick bli en lång utflykt för att hämta hem kaninerna och säkerställa att jag faktiskt har vuxna kaniner till våren.
Nästa fråga är om deras ungar verkligen kommer att bli mat. Kaniner är väldigt söta och kanske kommer jag att vara för blödig :-). Vi får se.
Här är i alla fall Nina och Fredrik:
Nina är döpt efter kanin på familjens barnspråk och Fredrik är döpt efter Ninas man i den danska duon på 70-talet. Den första dagen gick det bra att ha dem tillsammans i den lilla "rastgården". Dagen efter anföll Fredrik Nina så tussarna rykte. Matte fick gå emellan. Fredrik är faktiskt ganska aggressiv kan jag konstatera. Han biter. Hoppas det bättrar sig efterhand, men detta är kanske inte precis någon myskaninras. Det ingick å andra sidan inte heller i urvalskriterierna.
De gillar verkligen jordärtskocka, vilket är jättebra tycker jag. Betor är däremot inte någon favorit ännu. Nina gillar äpplen men Fredrik är inte lika intresserad. Den nyligen fällda rönnen ger kvistar som är poppis. Vallörtsblad, jordgubbsblad och hallonblad och -kvistar är också gott.
Nina verkade ha tråkigt i buren och gnagde sönder kanten av "baljan" av byggplast, så hon fick sina pellets i en godisgömma och så fick hon ett mjukisdjur. Godisgömman klurade hon snabbt ut och mjukisdjuret ligger numera i bolådan. Hon fattar däremot inte att hon skall dricka vatten ur flaskan med pip. Fredrik fattar grejen med vattenflaskan. Jag skall skaffa en godisgömma även till honom.