Huslyftet - byte av stock

När vi skulle börja bygget av en glasveranda upptäckte vi att nedersta stocken var sönderrutten. Den måste absolut bytas, eftersom bara den kommer att bli kvar när vi tar upp hål för dörren till glasverandan.

Under tiden från att gamla stocken togs bort, medan vi väntade på väder man kan arbeta i (under 25 grader), och medan nya stocken (limbalk) formades, stod huset på "styltor".

Första försöket att få in stocken. Den främre domkraften behövde vinklas mycket mera för att det skulle gå att få in stocken. Hörnstenen tvingar ut stocken ganska långt.

 Reglar var hållbarare än betongplattor - trä är segare.

 Stocken behövde justeras med ca 20 mm.

Stocken är uttagen för justering. Under stocken en sten/betong-mur med kallasfalt och syllremsa för att skydda stocken från betongens förmåga att leda fukt.

Först lyfte vi huset 1,5 cm, men det räckte inte. I timmerhus är golvet i bottenvåningen vanligen inte fäst i väggen, utan ligger på en egen "grund".

Som mest lyfte vi huset 3 cm. Tack vare kraftig brädfodring på insidan av väggen och försiktig lyftning, så gick inga tapetskarvar sönder!

Stocken ligger på plats. Mellan stockarna och i kvarvarande springor drevade vi med linull.

Två tio-tons domkrafter och en fem-tons använde vi. Domkraften lyfter i regeln som är fäst i stockarna med 20 cm franska skruvar. Ett vinkelbeslag förstärker regelns ände. Beslaget bågnar under trycket av 10 ton!

Nu kan vi ta tag i det egentliga projektet igen!

Praktisk sallad och syrade grönsaker

Syrade grönsaker är riktigt hälsosamt och jag har gjort några olika den här säsongen. Jag började med kimchi och jag tyckte det blev riktigt lyckat. Sedan fortsatte jag med en kombo som innehöll mycket mangoldstjälkar. Jag brukar odla några färgade sorter av mangold och den oranga får så vackra stjälkar, så dem ville jag använda för syrning. Det gick utmärkt, fast de behöll tyvärr inte färgen utan den fällde ut i lagen, som blev vackert gul.

Gubben är dock inte lika förtjust i syrade grönsaker som jag är. Ärligt sagt är han inte så förtjust i grönsaker alls. Trots det så gillar han 3-veckorssalladen! Den är inte mitt påhitt, men jag har justerat receptet så att jag använder honung i stället för socker och så använder jag den kålsort som jag för tillfället har. Jag masserar grönsakerna med saltblandningarna och häller sedan på den varma vinäger/honung/olja-blandningen.

Syrade grönsaker till vänster och treveckorssallad till höger.

Det är väldigt praktiskt med grönsaker/sallad i burk, som det bara är att ställa fram på bordet. Jobbet gör man koncentrerat och har sedan salladen klar för åtskilliga måltider framöver. Den håller sig i tre veckor i kylen - därav namnet. Grundreceptet hittar ni t ex här: http://zeinaskitchen.se/treveckorssallad/.

När man odlar grönsaker i lite större mängd, så infinner sig helt naturligt frågan om hur man bäst bevarar dem. Min frys är oftast överbefolkad, så jag försöker hitta andra sätt. I den mån det går förvarar jag rotsaker som de är i garage eller källare. Man ser ofta rådet att förvara t ex morötter i naturlig torv men mina erfarenheter av torv är inte helt positiva. Däremot tycker jag att det fungerar fantastiskt bra med kattströ av sågspån med Atamonvatten i. Man kan naturligtvis börja med sågspån direkt, om man har tillgång till det.

Syrning fungerar alltså också bra och ökar grönsakernas näringsinnehåll. Det är bäst att syra i mindre burkar, så att man inte behöver öppna burken så många gånger innan den är slut. Konserveringsglas med "gångjärn", som på bilden, är bra för ändamålet. Bilden visar 1L-burk. Vi är två personer i hushållet och ska inte använda större burkar - då tar det för lång tid att tömma dem.

I övrigt tycker jag det är praktiskt att torka rotsaker, i ugn eller ovanpå vedspisen. När jag gör grytor och soppor är det då bara att hämta lagom mycket av den sort jag vill ha. Extra fort går tillagningen om jag först kör dem till mjöl i mixerkannan.

Skörd 2017

2017 blev inte något idealiskt skördeår. Det enda som jag tycker gick bra och jag fick mycket av är rotselleri. Det finns dock gränser för hur mycket man kan använda - speciellt när man inte har kaniner.

Morötterna blev en katastrof. Varenda morot var angripen av morotsfluga! Jag hade inte planterat tagetes och jag hade inte täckt dem med duk/nät. Något måste justeras nästa år! Det blir nog duk. Jag har inte plats att förodla tagetes... Vill ha ett drivhus/-tält/-tunnel!

Det var ett dåligt tomatår, läste jag och inte blev det någon stor skörd från min första större tomatodling, men det blev ändå en del. Några sorter var riktigt bra och några sorter var riktigt dåliga, när man som jag odlar på friland. Jag ska prova några andra sorter nästa säsong. Potatisbladmögel är ett elände, både när man odlar potatis och när man odlar tomater. En potatissort som jag provade var riktigt bra. Den heter Sarpo Mira och blir nog en bas i min fortsatta potatisodling. Smaken är ok, det finns godare, men det viktiga är motståndskraften mot bladmögel.

Jag lärde mig att det är bättre att förodla kål i kallväxthus än i vinterträdgård. Bra! Det ger mer plats till det som behöver vinterträdgården. Ett par nya grönkålssorter provades i år och Pentland Brig var bra och kommer att odlas igen. Inte så krusig och lagom höjd, välter inte så lätt. Red Russian går bort, den ger för lite utdelning. Jag odlar för att få mat och därmed väljer jag det som är mest produktivt på min jord. Huvudkål, vare sig röd eller vit, var ingen hit, så jag kommer att återgå till spetskålen som blev så bra säsongen före.